Sveriges största mötesplats för tonårsföräldrar!
|
|
Sjukdomar
 Vanliga sjukdomar i tonåren
Psykiska besvär
Våghalsiga tonåringar
Feber
Förkylning och hosta
Könssjukdomar
Kontakta läkare
När ditt barn kommit upp i tonåren är ofta barnsjukdomarnas tid över. Blir din tonåring sjuk drabbas han
eller hon av ungefär samma besvär som vuxna. Det kan handla om vanliga sjukdomar som förkylning,
influensa eller infektioner eller mindre problem som fotsvamp, mjäll och munsår.
Några problem är dock speciella för tonåren. Den ökade produktionen av hormoner under puberteten gör att
kroppen förändras. Mest synligt och besvärligt kan akne vara. Dagens skönhetsideal gör också att en del,
i första hand flickor, kan få ätstörningar. Vid skolornas hälsokontroller brukar man kontrollera att
barnen inte har ryggproblem, särskilt då att ryggraden blir S-formad (skolios) i stället för rak. Detta
kan kräva behandling.
Tiden som tonåring kan även vara psykiskt och fysiskt påfrestande. Därför är det inte konstigt om ditt
barn någon gång drabbas av stress eller nedstämdhet. Huvudvärk och magont är mycket vanligt.
Många tonåringar mår också psykiskt dåligt. Det avslöjas bland annat genom att antidepressiva medel har
ökat bland unga de senaste åren. Både Bris och BUP ser en ökning vad det gäller unga som söker hjälp.
Många tonåringar är väldigt aktiva och kan vara lite våghalsiga. De tror inte att olyckor drabbar dem.
Därför kan de lätt råka ut för olika sorters frakturer eller stukningar och vrickningar. De tror heller
inte att de ska bli beroende av tobak, narkotika eller sprit. Att de kan bli smittade av könssjukdomar,
inklusive hiv, har de svårt att föreställa sig. Många känner inte ens någon som fått en könssjukdom,
därför kan de lätt tro att det "inte finns". Ofrivillig graviditet kan bli en allvarlig följd av att
tonåringar hoppar över att skydda sig vid samlag. Du som förälder har en viktig och svår uppgift i att
försöka förhindra detta.
Feber är när temperaturen är 38 grader eller högre. Det är ett tecken på att kroppens infektionsförsvar
fungerar. Se till att det är svalt i rummet och att inte tonåringen är för varmt klädd. Om inget hjälper
finns febernedsättande medel som paracetamol.
Mot vanlig förkylning och hosta behövs inte antibiotika eftersom det inte biter på virus. Det är bara
att vila och dricka mycket. Om din tonåring får ordentlig nästäppa finns receptfria näsdroppar eller
spray på apoteket. Var uppmärksam på allt som avviker från en vanlig förkylning som till exempel hög
feber med allmänpåverkan, svår hosta, ont i öron och så vidare. Då bör ni kontakta vården.
Herpes
Herpes är en infektion som orsakas av virus. Det är den vanligaste sexuellt överförbara sjukdomen efter
kondylom.
Herpes simplex typ 1 är det virus som vanligtvis orsakar munherpes, ca 70 procent av den vuxna
befolkningen är bärare.
Herpes simplex typ 2 är det virus som vanligtvis förknippas med könsherpes, ca 30 procent av den vuxna
befolkningen är bärare. En och samma person kan vara bärare av båda virustyperna.
Det krävs direktkontakt för att bli smittad. Samlag och munsex är direktkontakt. Handdukar,
toaletter etc. innebär inte direktkontakt och herpes smittar alltså inte på det sättet. De flesta
smittas av någon som inte har symtom för stunden, eller av någon som inte alls vet att hon eller han
bär på herpesvirus.
Förr trodde man att varje gång virus blir aktivt var det förknippat med ett utbrott. Nu har forskarna
konstaterat att virus är aktivt ett antal dagar per år oavsett om man har symtom eller inte. Detta
betyder att trots att man inte har symtom kan virus utsöndras och man kan smitta. Detta gäller oavsett
om man vanligtvis brukar ha märkbara utbrott eller ej.
80 procent av alla smittade vet inte ens om att de är smittade av könsherpes. Det är för att de har
sällan förekommande symtom, diskreta symtom eller inga symtom alls.
Om någon fått könsherpes behöver det inte betyda att hon eller han har varit otrogen. Eftersom många som
är smittade är omedvetna om sin infektion kan din partner till och med ha blivit smittad av dig eller
någon annan partner för flera år sedan.
Vanliga symptom
Små blåsor som övergår till sår och försvinner inom ca en vecka. Det kan vara smärtsamt, fram för allt
första gången. Det kan likna besvären vid en urinvägsinfektion.
Vid en förstagångsinfektion kan man också drabbas av influensaliknande symptom såsom feber, huvudvärk
och ont i kroppen. Då är det viktigt att man snabbt vänder sig till en läkare för att kunna lindra
och minska omfattningen av infektionen.
Besvären kan sen återkomma även om de flesta inte märker av något ytterligare skov. Återkommer besvären
ofta kan man medicinera för att förhindra utbrott.
Skoven av herpes utlöses ofta av stress. Det är inte ovanligt med utbrott i samband med menstruationen.
Diagnos
Ställs av läkare med en vanlig gynundersökning där man tar prover på blåsorna samt ev. tar blodprov
också.
Att förebygga smitta
Det viktigaste är att inte ha sex när man har ett herpesutbrott eller känner att ett utbrott är på väg.
Att dessutom använda kondom vid alla former av sex minskar risken ytterligare. Det finns också
läkemedelsbehandling som minskar risken för att en partner ska smittas. Att undvika stress, att sova
tillräckligt och att försöka att ha en hälsosam livsstil kan ha en positiv effekt på antalet utbrott.
Klamydia
Klamydia är den vanligaste av våra sexuellt överförda sjukdomar. Senaste åren har antalet anmälda fall
varit runt 30000 per år. Merparten kvinnor är mellan 15–25 år. De flesta männen är mellan 20–30 år.
Under de senaste åren har andelen unga (i åldersgruppen 15 – 20 år) med klamydiainfektion ökat kraftigt.
Symtom
Vanliga symtom vid genital klamydiainfektion är sveda när man kissar och en rätt diskret flytning. Det
är mycket vanligt att klamydiainfektionen inte märks av alls!
En komplikation till genital klamydiainfektion hos kvinnor är äggledarinflammation (salpingit) och det
är också den som kan leda till att kvinnan i framtiden blir ofruktsam (infertil). Risken för
infertilitet ökar med antalet gånger en kvinna har haft en infektion.
Provtagning
Inkubationstiden (tiden från dess man blivit smittad tills man får symtom) för klamydiainfektion är
flera veckor. Provtagning är därför inte meningsfull förrän tidigast en vecka efter ett oskyddat samlag.
Det ser lite olika ut på olika ställen i landet men fortfarande anses provet man tar från livmodertappen
med en liten bomullspinne vara det mest säkra provet. På vissa håll har man dock rutinen att enbart ta
prov på urinen.
I Sverige försöker vi i alla fall vara väldigt generösa och erbjuda alla lite yngre kvinnor klamydiaprov
så fort de kommer i kontakt med barnmorskor, gynekologer eller allmän läkare.
Behandling
Behandlingen består av en antibiotikakur med tetracyklin i 7-10dagar vilket är tillräckligt för att man
ska vara säker på att man blir botad. På många håll erbjuds också en uppföljande kontroll efter några
veckor.
Smittspårning
Klamydia är en anmälningspliktig sjukdom och anmäls av sjukvården till smittskyddsmyndigheten. Enligt
lagen är den som hittar sjukdomen skyldig att försöka leta upp eventuellt ytterligare smittade personer.
Är man själv smittad är man också skyldig att bistå med alla uppgifter som kan bidra till att
smittspårningen blir effektiv.
Kondylom
Kondylom (den spetsiga vårtan) är ett vårtvirus som drabbar hud och slemhinnor i underlivet. Det drabbar
fram för allt yngre människor. Det är också den vanligaste sexuellt överförda sjukdomen hos just
ungdomar.
Sannolikt är det flesta infektioner inte uppenbara för den som drabbas. Precis som vårtor på händer och
fötter läker sjukdomen ut av sig själv, vanligen inom en tvåårsperiod. Kondom skyddar mot kondylomvirus.
Symtom
Inkubationstiden (tiden från det man smittas tills sjukdomen bryter ut) för kondylom är en till flera
månader, ibland upp till ett år.
Hos de flesta ger kondylom inte upphov till några andra symtom än att man ser själva vårtorna. De ser ut
som taggiga klasar av "istappar". Området runt om kan bli skört och ibland får man klåda, små sprickor
och någon enstaka gång en liten blödning. Kondylomen kan vara rätt diskreta, enstaka små tappar men
ibland är de väldigt utbredda och kan finnas på blygdläppar, runt slidöppningen, vid ändtarmsmynningen
men även inne i slidan. För många innebär kondylom ett psykiskt obehag.
Undersökning
Diagnosen ställs vanligen genom att en barnmorska eller läkare tittar på förändringen. Någon provtagning
behöver i regel ej utföras. I oklara fall tas en provbit av huden som skickas på mikroskopisk
undersökning.
Behandling
I första hand ingen behandling alls. Det bästa är att det hela får självläka. Behandling i sig kan ge
bestående besvär varför man ofta försöker undvika detta.
Om kondylomen ger uttalade besvär t.ex. vid samlag är en bra metod att låta gynekologen klippa bort så
mycket som är möjligt. Bränning med laser eller kyla kan också ev. vara ett alternativ i särskilda fall.
Ett läkemedel som används på män med gott resultat är podofyllotoxin (Wartec). Tyvärr ser ju kvinnans
anatomi ut så att det är ganska trixigt även med en spegel att smörja på lösningen/krämen på vårtorna.
Kan kvinnan få det att fungera så är de nöjda men de som inte lyckas tycker att det mest svider och är
obehagligt.
Kontroller
Det finns ett trettiotal kondylomvirus. Ett par stycken är orsak till cellförändringar som kan dyka upp
senare i livet. Det är skälet till att varje kvinna bör gå på det hälsokontroller med cellprovtagning
som erbjuds vart tredje år mellan ca 25-60 år.
Kontakta husläkarmottagningen
 Om tonåringen haft feber mer än tre hela dygn.
Om tonåringen har feber och ont i örat.
Om tonåringen har ögonbesvär i mer än tre dagar.
Om tonåringen får lösare avföring eller upprepad förstoppning.
Vid svår acne.
Vid könssjukdom. Kontakta gärna en ungdomsmottagning.
Vid feber och halsont.
Vid hudproblem eller utslag, som inte svarar på vanlig salvbehandling.
> Vid värk eller klåda i underlivet eller stjärten.
Vid ledvärk.
Vid ätstörningar.
Vid hosta med andningssvårigheter vid ansträngning.
Vid hösnuva och/eller klåda i ögon, hals eller näsa. Vid hosta på våren och sommaren.
När du är orolig.
Kontakta akut sjukvård
Om tonåringen har feber och rejält ont i magen.
Om tonåringen har feber och rejält ont i huvudet eller är stel i nacken.
Vid urinvägsproblem och/eller smärta när man kissar.
Om tonåringen har feber och kräks mycket.
Om tonåringen är slö, medtagen och dricker dåligt.
Om tonåringen har svårt att andas eller får blåa läppar.
Om tonåringen får kramper.
Vid kraftig ledvärk och feber.
Om tonårspojken har ont i pungen.
Vid olycksfall.
Vid förgiftning.
Vid drog- eller spritmissbruk.
Källor
Gynekologen.nu 
Vårdguiden
|
|
|
|
