Sveriges största mötesplats för tonårsföräldrar!
|
|
Ätstörning
 Anorexia nervosa
Bulimia nervosa
Anorexia nervosa, nervös aptitlöshet, drabbar främst flickor i åldern 12-20 år. Anorexia nervosa kan börja
som en oskyldig bantningsperiod där bantningen inte upphör utan övergår i självsvält. Den som är ung bör
inte tveka att söka hjälp. Den öppna barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, kan erbjuda samtal med en psykolog.
De två vanligaste ätstörningarna hos unga människor är anorexia nervosa och bulimia nervosa. Den som har
anorexia nervosa är mycket rädd för att gå upp i vikt. Även om man väger alldeles för litet, uppfattar
man sig själv som överviktig, samtidigt som ätande leder till ångest.
Sjukdomen har troligtvis flera orsaker, både psykologiska och biologiska faktorer. Kulturella förhållanden
med det slanka, kvinnliga skönhetsideal som vi har i västvärlden kan vara en av faktorerna. Svåra
perioder eller händelser som pubertet, dödsfall eller en familjekris kan också utlösa anorexia nervosa.
Viljan att gå ner i vikt hänger ganska ofta samman med andra psykologiska faktorer, som att man ställer
orimligt höga krav på sig själv och har ett stort behov av kontroll. Att äta och gå upp i vikt kan kännas
som brist på kontroll.
Det finns likheter mellan anorexia nervosa och bulimia nervosa när det gäller rädslan att bli tjock och
längtan efter att gå ner i vikt. Det är inte ovanligt att anorexia nervosa övergår i bulimia nervosa.
Cirka hälften av de som haft anorexia nervosa får sedan bulimia nervosa. Tillstånden kan också överlappa
varandra.
Anorexia nervosa kan vara mer eller mindre allvarlig. Hos en del går sjukdomen över inom ett år, hos
andra kan den fortsätta i flera år. I svåra fall kan anorexia nervosa leda till döden.
Symtom
Det är vanligt att den som har anorexia nervosa blir mycket skicklig på att dölja sina problem för
omgivningen, även för föräldrar och nära vänner.
Den som har anorexia nervosa
 Ägnar sig mycket åt att tänka på mat och kalorier. Ofta bestämmer man precis hur mycket man får äta och
sedan hur mycket man måste motionera för att förbruka det man ätit. Överdriven motion i kombination med
lite föda leder till kraftig viktminskning.
Ar hela tiden rädd för att gå upp i vikt.
Känner sig fet, även om ens vikt är mycket lägre än den hos andra med samma längd och i samma ålder.
Får uppehåll i sina menstruationer.
Isolerar sig socialt, drar sig undan kamrater, undviker fester och liknande.
Ändrar sina matvanor.
Börjar ibland använda läkemedel, till exempel laxermedel och vätskedrivande medel, för att gå ned i vikt.
Framkallar ibland kräkningar för att gå ner ännu mer i vikt.
Får förstoppning och magont.
Får problem med att koncentrera sig.
Får sömnsvårigheter.
Blir lättretlig.
Förebyggande - för unga
Den som är bekymrad över sin vikt eller hur kroppen ser ut bör prata med någon kunnig person innan det
blir ett problem.
När man är i puberteten och kroppen förändras är det vanligt att man känner sig undrande och kanske ovan
vid det utseende kroppen får. Men att kroppen förändras betyder inte nödvändigtvis att man är överviktig.
Det är viktigt att man pratar om hur man känner det, gärna med sina föräldrar eller någon annan vuxen.
Den som är överviktig bör få hjälp med att lägga om sina motions- och matvanor, men det ska man inte
göra själv utan att tala med någon vuxen.
För föräldrar
Som förälder har man alltid ett ansvar för sina barn. Ett sätt att förebygga ätstörningar är att öppet
tala om sådana frågor. När ett barn är i puberteten kan det vara bra att ägna särskild tid åt frågor
som rör kroppens utseende och hur skönhetsideal kan påverka oss negativt. Att få möjlighet att sätta
ord på sin oro och sina känslor är den bästa metoden för att förebygga problem.
Undersökning
Diagnosen anorexia nervosa ställs både utifrån kroppsliga och psykiska symtom och ofta är både en
barnmedicinsk läkare, en psykiater och en psykolog med vid utredningen. Låg vikt innebär en kroppsvikt
som är minst 15 procent under den förväntade vikten. Denna bestäms av kön, ålder och längd.
Det finns särskilda tillväxtkurvor för barn och ungdomar som används inom sjukvården. Body Mass Index
(BMI) är ett sätt för vuxna att ange sin kroppsvikt. För en sund vikt ska BMI ligga mellan 20-25. Detta
går inte att överföra på barn och ungdomar utan man använder ovanstående tillväxtkurvor istället.
Vid diagnos används vanligen den internationella diagnosmanualen DSM-IV (Diagnostic and Statistical
Manual of Mental Disorders) där olika kriterier ska vara uppfyllda för anorexia nervosa.
Behandling
De metoder som visat sig fungera bäst är en kombination av psykoterapi och medicinsk behandling. Först
måste man bryta svälttillståndet och återskapa den normala näringsbalansen. Psykoterapin kan ske såväl
med familjen som med patienten individuellt.
För yngre patienter har familjeterapi visat sig ha bäst effekt. Ibland kan man behöva hjälp med ätträning
som oftast sker i dagverksamheter på specialkliniker. Dietist och sjukgymnast ingår i behandlingsteamet.
Vid allvarlig viktminskning blir man ibland inlagd på sjukhus. På somliga sjukhus finns speciella
kliniker för personer med ätstörningar. Ibland kan behandlingen ta flera år.
Råd till anhörig
Du som är anhörig kan också behöva stöd. Det kan du få från en stödorganisation. De kan ge dig
information och hjälpa dig att få kontakt med andra i en liknande situation. Om din anhörige har fått
kontakt med vården kan du också få stöd från den personal som ansvarar för din anhöriges vård.
Bulimia nervosa är en ätstörning. Den som har bulimia nervosa hetsäter i perioder och känner en stark
längtan efter mat och godis. De två vanligaste ätstörningarna hos unga människor är anorexia nervosa och
bulimia nervosa. Tveka inte att söka professionell hjälp vid symtom på bulimia nervosa.
Bulimia nervosa är en ätstörning som oftast drabbar flickor i åldern 15-25 år, men som i sällsynta fall
kan drabba pojkar.
Den som har bulimia nervosa hetsäter i perioder då man känner en stark längtan efter mat och godis.
Detta sker samtidigt som man försöker gå ner i vikt. Det blir en stark konflikt mellan längtan efter
mat och viljan att gå ner i vikt.
För att klara av den här konflikten framkallar man kräkningar eller använder kanske laxermedel efter
hetsätningen. Ofta genomför man bantningskurer, fastar och motionerar överdrivet. Hetsätningsperioder
följs ofta av starka skamkänslor. För den som har bulimia nervosa hänger självförtroendet tätt samman
med kroppsform och vikt.
Det finns likheter mellan anorexia nervosa och bulimia nervosa när det gäller rädslan att bli tjock och
längtan efter att gå ner i vikt. Det är inte ovanligt att anorexia nervosa övergår i bulimia nervosa.
Cirka hälften av de som haft anorexia nervosa får sedan bulimia nervosa. Tillstånden kan också överlappa
varandra.
Ofta börjar problemen i tonåren med att man blir mer och mer intresserad av sin vikt, vilket leder till
upprepade bantningsförsök. Efter en tid tappar man kontrollen över situationen och att äta framkallar
stark ångest.
Det finns troligtvis flera orsaker till sjukdomen: psykologiska och biologiska faktorer. Kulturella
förhållanden med det slanka, kvinnliga skönhetsideal som vi har i västvärlden kan också påverka synen på
vår egen kropp. Det finns studier som visar att störningar i familjens relationer kan vara en av
faktorerna. Svåra perioder eller händelser som pubertet, dödsfall eller en familjekris kan också utlösa
bulimia nervosa.
Bulimia nervosa kan ge omfattande medicinska komplikationer. Det finns risk för bestående skador efter
hetsätning i kombination med laxermedel och/eller vätskedrivande medel. Bulimia nervosa kan också ge
upphov till frätskador på tänderna efter upprepade kräkningar och obalans i kroppens saltnivåer.
Symtom
Den som har bulimia nervosa är ofta normalviktig eller lätt till måttligt över- eller underviktig. Det är
därför svårt för omgivningen att upptäcka sjukdomen.
Den som har bulimia nervosa
Svälter ofta en stor del av dagen för att sedan inleda en hetsätningsattack s om inte hävs förrän man är
helt proppfull med mat. Det stora matintaget kompenseras med exempelvis framkallande av kräkningar.
Blir ofta nedstämd och deprimerad efter perioder med hetsätning.
Isolerar sig och undviker ofta att äta tillsammans med andra.
Är mån om att ingen i omgivningen ska få reda på problemen och spolar gärna i handfatet så att
kräkningarna inte hörs.
Ägnar mycket tid åt att tänka på mat och kalorier samt motionerar överdrivet för att förbruka
kalorierna.
År hela tiden rädd för att gå upp i vikt.
Känner sig överviktig och alltid mer överviktig än andra även om den egna vikten är långt under
andras med samma längd och samma ålder.
Uppfattar ingen annan som överviktig.
Kan få hormonella störningar.
Får ont i magen och blir förstoppad.
Går inte nödvändigtvis ner i vikt.
Kan få frätskador på tänderna efter kräkningar.
Förebyggande - för unga
Om du är bekymrad över din vikt eller hur kroppen ser ut är det viktigt att prata med någon om hur du
känner det innan det blir ett problem.
När du är i puberteten och kroppen förändras är det vanligt att känna sig undrande och kanske ovan med
det utseende kroppen får. Men att kroppen förändras behöver inte betyda att du är överviktig. Det är
viktigt att prata, gärna med dina föräldrar eller någon annan vuxen om hur du känner det.
Om du är överviktig bör du få hjälp med att lägga om dina motions- och matvanor, men det ska du inte
göra själv utan att tala med någon vuxen.
För föräldrar
Som förälder har du alltid ett ansvar för dina barn. Ett sätt att förebygga ätstörningar är att öppet
tala om sådana frågor. När ett barn är i puberteten kan det vara bra att ägna särskild tid åt frågor som
rör kroppens utseende och hur skönhetsideal kan påverka oss negativt. Att få möjlighet att sätta ord på
sin oro och känslor är den bästa metoden att förebygga problem.
Undersökning
Diagnosen bulimia nervosa ställs både utifrån kroppsliga och psykiska symtom och ofta är både en läkare
och en psykolog med vid utredningen. Vid diagnos används vanligen den internationella diagnosmanualen
DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) där olika kriterier ska vara uppfyllda
för bulimia nervosa.
Behandling
Syftet med behandlingen av bulimia nervosa går ut på att återskapa regelbundna måltider och att bryta
den negativa cirkeln med ångest - hetsätning - skuld/skamkänslor - kräkning/laxering - befrielse - ångest.
Därmed ökar personens möjlighet till ett friskt liv.
Psykoterapi och läkemedel
Psykoterapi och medicinsk behandling behöver kombineras för att ge ett bra behandlingsresultat och såväl
psykolog som läkare behövs i behandlingsteamet. Psykoterapi i form av kognitiv beteendeterapi har visat
sig effektiv, så även behandling med läkemedel (antidepressiva läkemedel). Ibland är även en dietist
eller en sjukgymnast med vid behandlingen. Ju tidigare behandlingen påbörjas, desto större är möjligheten
att tillfriskna.
Källa
Vårdguiden 
Läs mer
Kunskapscentrum för ätstörningar
Riksföreningen Anorexi/Bulimi-Kontakt
Anorexia-bulimiaföreningen
|
|
|
|
