Sveriges största mötesplats för tonårsföräldrar!
|
|
Receptfritt på nätet
Artikeln uppladdad 2008-12-15 21:25.
Nyligen varnade Läkemedlelsverket i en större mediakampanj för att handla läkemedel via nätet. Något som många ungdomar redan fått upp ögonen för är möjligt. Att sälja läkemedel via Internetapotek kan vara en lukrativ affär, men slutar med all säkerhet i fängelse. Denna bittra erfarenhet gjorde några svenska företagare för en tid sedan.
Affärsidén var att skapa hemsidor på Internet där man erbjöd försäljning av en stor mängd läkemedel av olika slag. Hemsidorna var placerade på servrar i andra länder och all hantering av preparaten sköttes utomlands.
Genom att inte sälja till kunder i Sverige räknade man med att vara oåtkomlig för den svenska rättvisan. Problemet var att en stor del av de läkemedel man sålde var klassade som narkotika.
Det hela började 2002. Barndomskamraterna Thomas och Magnus, som nu är i 40-årsåldern, hade börjat utveckla idén om att sälja läkemedel via Internetapotek. De hade insett att begärliga läkemedel kunde köpas in billigt och enkelt i vissa länder och säljas via Internet till mångdubbelt högre priser till kunder i västvärlden och i synnerhet till amerikaner. Genom att Internet är globalt har handeln med läkemedelsdroger online fått
en dramatisk ökning.
Thomas och Magnus, som båda har tidigare erfarenhet av internationella affärer, behövde hjälp att skapa en hemsida. Magnus tog kontakt med en ITkonsult som han kände sedan ungdomsåren i Märsta.IT-konsulten åtog sig uppdraget och skapade hemsidan www.247-drugstore.com. Den blev klar i början av 2003 och placerades på en server i ett webhotell i Australien. Han gjorde också hemsidan www.no1onlinepharmacy.com.
Utbudet av läkemedel var stort på dessa båda snarlika hemsidor. Men långt ifrån alla preparat fanns tillgängliga för försäljning utan fungerade mest som ”lockvaror”.
Det var också viktigt för de båda huvudmännen att all preparathantering skedde utomlands och därför behövdes ytterligare medhjälpare. Sten, en annan gammal
gemensam skolkamrat från Märsta, åtog sig att arbeta för dem i Barcelona i Spanien, där han tidvis bott. Stens uppdrag var att ta emot listor över läkemedel som beställts av kunder i olika länder. Läkemedlen köpte Sten in på olika apotek i Barcelona. Ett flertal
av beställningarna gällde substansen karisoprodol (Somadril) som är narkotikaklassat i Sverige men inte i Spanien.
Sten förpackade läkemedel enligt beställningarna i vadderade kuvert som postades till mottagarna. Ännu en distributör, en ”shipping-point” behövdes i Spanien. Håkan, en gammal bekant till Magnus, stationerades i Valencia för att göra samma jobb som Sten gjorde i Barcelona. Både Sten och Håkan, som i början inte kände till varandras existens, öppnade bankkonton i Spanien där pengar sattes in från dem som beställde läkemedlen. Pengarna skickades vidare till konton i Lettland och Schweiz, konton som Sten hade öppnat.
De två huvudmännen agerade i bakgrunden utan att deras namn fanns på några handlingar som gällde registrering av hemsidor, öppnande av bankkonton eller företagsaffärer utomlands. Thomas kontrollerade alla beställningar av preparat som gjordes via hemsidorna och han skickade listor till sina ”shippingpoints”. Magnus engagerade medhjälpare bland sina gamla bekanta. Ännu en web-master åtog sig att skapa en tredje hemsida, www.personalonlinepharmacy.com. En annan gammal bekant, Elie, anlitades för att skaffa ytterligare en distributör i Bulgarien. Elie fick kontakt med en man i Varna som han lärde upp. Elie försåg bulgaren med de narkotikaklassade tabletterna diazepam och bromazepam som skulle skickas till kunder över hela världen.
Anledningen till att hela denna historia avslöjades var att bulgarisk polis blivit uppmärksammade på att den stora mängden försändelser, som kontaktpersonen i
Varna lämnade till postkontoret varje dag, innehöll internationellt klassade läkemedel. Bulgaren greps i januari 2006 och berättade för polisen vem som anlitat honom. Det var då svensk polis blev inkopplad. En förundersökning inleddes i Sverige och det tog
utredare på Rikskriminalen ett år att kartlägga verksamheten och vilka som låg bakom. I början av 2007 greps Thomas i sin flotta villa i Skåne och Magnus greps i Thailand. Det tog sedan ytterligare ett år av utredande innan åtal kunde väckas mot alla de sju
inblandade svenskarna.
Åklagaren påstod i åtalet att minst 1,2 miljoner narkotikaklassade tabletter (troligen det dubbla) sålts via de tre Internetapoteken till ett värde av minst 9,6 miljoner kronor. Vidare hade andra receptbelagda läkemedel sålts för minst 19,2 miljoner kronor. Affärerna hade givetvis inte bokförts och redovisats till Skattemyndigheten. Samtliga sju dömdes för grova narkotikabrott och några av dem också för grovt bokföringsbrott.
Påföljderna löd på 8 års fängelse för Thomas, sex år för Magnus och mellan 4,5 och 2 år för de övriga. Till detta kommer kraftiga skadestånd på totalt ca 5 miljoner kronor. Det skall också påpekas att samtliga sju var ostraffade tidigare. Några avslutande fakta
I den omfattande förundersökningen uppdagades att distributörer, ”shipping-points”, funnits även i Hongkong och i Sydafrika. Preparaten införskaffades på apotek av de olika distributörerna, men man hade också beställt ”skräpprodukter” från Indien, vilket
medförde många klagomål från kunder. För att locka kunder till hemsidorna betalade huvudmännen för positiva inlägg om sin verksamhet till olika forum på Internet. Ett sådant forum fick för detta 10.000 UDS per månad!
Hela verksamheten beräknas ha omsatt ca 40 miljoner kronor. Rättegången i Attunda tingsrätt pågick i 14 dagar och domen omfattade 89 sidor. Advokatkostnaderna, som bekostas av det allmänna, uppgick till drygt 6,2 miljoner kronor.
Gunnar Hermansson, Chefred, SNPF
(Gunnar är även en av experterna på 1318.se. Red.)
|
|
|
|
